Gud älskar dig...
Gud vem fan e det? Hur i helvete kan han älska mig. Jag är juh en sadistisk ateist med antroposofiska inslag, som suktar efter bekräftelse på internet communityn och dekadenta cafeér. Han får älska mig om han vill, men jag tror faktiskt inte, om jag ska vara riktigt ärlig, att jag älskar honom tillbaka. Menar, kärleken ska juh ändå vara nån sorts ömsesidig känsloprocess som bygger på tillit och medkännsla. Jag litar juh inte ens på mig själv. Äh åt helvete med jungiansk psykologi och könssjukdomar, det kristna liberala samhället kan torka sin egen röv.
Jag brukar ligga sked med min rumskamrat. Jag e inte bög, men jag gillar att ligga sked. Han e inte heller bög. Inte vad jag vet iaf. Men han har en såndär lustig frisyr med en uppsyn av likgiltighet och familjetragedi. Han tappade bort mina nycklar igår. Trodde jag... Sen så kom det fram att han hade tappat bort sig själv. Jag brydde mig mest om mina nycklar, svor halva natten, tecknade en omöjlig gubbe och var tvungen att skicka min 4åriga son till örebro över dagen. Jag e ganska elak ibland...
Säkert en vän, men inte min...Tror att han heter Jens.
Ett Pretto fetto!
Inspiration är latin för inandning har jag hört. Här hemma andas jag mest in damm och bajspartiklar. Är det inspiration? Nää eller? Allting man ser, hör, smakar och känner runt omkring sig inspirerar juh. Både på gott och ont. Jag skulle mer säga att inspiration är sinnesintryck eller varför inte sinnesförvirring? Pretantiöst skulle jag nog påstå både och. Jag e fan pretantiös har jag kommit underfund med. Jag tog en kopp kvällsört te och diskuterade det östeuropeiska kulturarvet med mig själv. Det e fan pretantiöst. Eller när jag klädde mig i handskar och hög hatt och gick på karnival. Det e fan oxå pretto. Jag vill inte vara det....Tror jag. Utger nog mig själv för att vara en jävla slacker som skiter i det mesta och glider genom livet på ett räkskal. Det är så fruktulöst fel. Jag glider genom livet på en vält kaktus, utan åror och styrman. Du ser! Pretto! Skitsamma...
Jag har en kompis som är ganska kort. Lite halvtjock är han oxå. Han ser ut att heta Jens, fast han heter juh egentligen någonting helt annat. Han har precis skaffat ut sin första mustasch och kammat håret med kokoslimm. Jag skulle inte vilja vara han. Jag vill inte se ut som en Jens. Vill se ut som en Martin, eller varför inte en Edward med jakt i uppsynen. Det skulle va nåt och hänga i granen på fetisdagen. Iaf, min jens-kompis-look-alike, han har aldrig smekt sin rygg med lök. Det har inte jag heller kom jag just på. Men en vän har gjort det åt mig. Det va skönt på ett sporrande vis; inte upphettsande, mer lugnande och stimulerande.
En rolig sak...
En död kärlek
Hon sa:
-Jag kunde inte tänka på annat än det vi talade om. Kladdig oljefärg som blandas med fingertoppar mot hud. Våran cigg vi skulle dela med bara ett lakan om oss.
Han sa:
-suck.jaaa det är verkligen så man ska leva. Med nån som vet, nån som man inte behöver förklara för. Att bara få vara...
Hon sa:
-Ja. Man är ett med varandra och det man skapar. Jag som målar dig men retas så du kommer och gosar ner mig. Först bara busigt. sedan blir allt tyst. tiden stannar. hjärtslag. Umbrafärg mot din kind. Läppar mot läppar. Okomplicerat och bara vackert. Vinsmakande läppar och siluetter. Dina fingrar över mitt bara nyckelben.
Han sa:
-Så vackert som bara verkligheten kan vara. Att bara få glömma bort allting runt omkring, att få stanna tiden, att drunkna i varandra och i vårat skapande.
Hon sa:
-Du ber mig dansa för dig i nästan genomskinlig vit klänning. barfota i röken du andas ut. Du spelar för mig och jag sjunger för dig. Sitter bakom dig och drar mina fingrar över din arm då dina leker med strängarna. Viskar ord som bara du förstår
Hon sa:
-Du tar mig upp på hustaket. Jag fryser men du håller mig nära. Jag ler mot dig och säger att jag kan flyga. Jag sitter bakom dig i badkaret. Tvättar ditt hår. Vill bara känna hud och dofter. Du säger vi mot världen då vi en sen natt sitter på motorhuven och bara finns. Man kan se hela staden men ändå är det bara vårat universum som existerar
Han sa:
-Att allt blir så litet, obetydligt...
Hon sa:
-Du sitter på golvet. Jag i din famn gränsle över dig. Dina fingrar över min rygg och mina genom ditt hår. Vill berätta att du skapar vacker konst inom mig med allt som är du. Vi tar fåniga foton i en sådan automat. Jag i ditt knä. Kyssar och leenden. Sedan tappar vi dom från en bro ner i vattnet så ingen kan nå oss. Bara du jag och frihet.
Han sa: Du gör mig vacker. Du får mig vilja nå mina drömmar. Får vig vilja hålla din hand, får mig hoppas och längta... Du förändrar...Du
- R.I.P min trasiga ängel -
Just idag är jag stark!
Idag är jag glad. Jag råkade visst rita nån slags rolig gubbe på mitt fönster imorse. Han såg lite skum ut fast ändå lycklig. Ligger o undrar vad han tänker på. Han kanske har seglat jorden runt med Kirsten Dunst, eller kanske mutat en högt uppsatt politiker. Eller så är han bara helt enkelt nöjd med sig själv. Oh va underbart det skulle vara för att det är juh ändå jag som har skapat honom.
Tror inte att det går att tvätta bort han, men det gör inget för han ser så söt ut när han hänger där alldels upponer med armarna spretandes till höger och vänster. Bara inte grannarna klagar. Dom brukar inte göra det ibland. Hoppas att dom har magont eller framfallsproblem så dom slipper titta in igenom mitt fönster. En gång stod det två medelålders män på min balkong och spelade ett parti kort. Jag tyckte att det kändes aningen obekvämt tills jag kom på att det måste ha varit min inneboende som glömde dom där innan han skulle skynda iväg till jobbet, så jag bjöd dom på kråkbärssaft och kumminskorpor. Dom tyckte säkert att jag va konstig för den ena lyfte genast på hatten, snodde åt sig en halvfull rulle toapapper, tackade för sig och gick. Jag tyckte han va lite märklig.
Men det e faktiskt mycket som är konstigt, om än vardagliga saker. Som text-tv tex, va i helvete lixom. Dö nån gång! Eller varför inte hälsningsfraser; tja, läget? Jag skiter väl fullständigt i hur han mår egentligen, jag är juh narcissist. Eller vad gör du? Va fan e det för sepe fråga? Våra stackars kommunikationsbehov tar över våran egentliga intelligens och suktar vilt efter en bekräftelse eller motreaktion. Jag skulle vilja slå folk på käften ist för att ta dom i hand. Händer e juh så äckliga.
Men telefoner är bra, när man inte har nån. Folk blir som förbytta när dem inte kan få tag i en. Alla borde prova det, hur kul som helst. Min vän har cancer. Nä, jag ljög. Men han har däremot en stor tv som jag brukar titta på. Den är sådär rolig att man kan titta på den även när den inte är ikopplad. Sånt tycker jag om. Och baka tårtor åt mig själv när andra fyller år, den är en klassiker. Nää om man skulle ta o springa wasaloppet en skvätt. Hej!
Aldrig mera sömn!
Jag såg en brandman här om dagen. Han hade sånadära roliga skor på sig och en hjälm under armen. Han skulle jag vilja duellera emot. Hoppa upp på mina höga hästar, i förd roliga hattar och cape med upplysning, förnedring och avkastning som vapen. Han skulle nog bli rädd. Jag tror att jag skulle vinna. Iaf verbalt.. Om han ville. Jag skulle iaf inte ge mig i första taget. Skulle nog göra han beroende av någon sorts knark för att sen slå undan hans ben, sno hans skor och sen slänga han ner för hela götgatsbacken. Efter det skulle jag fira med tjeckisk dans och orientaliska kvinnor i tre dagar och tre nätter, skrika mig hes och ligga sked med en aristokrat. Men nog om dig!
För 100 år sen va inte jag född, jag va säkert inte ens på tänkt. Undra hur världen såg ut utan mig? Säkert precis som nu fast utan mig. Eller kanske ändå inte, relativitets teorin är juh ändå ett faktum lixom. Måste ju ta hänsyn till den våldsamma vetenskapen som faktiskt råder. Öppna upp sig för nya saker o se världen mer objektiv. Kanske tom dyka på huvudet i en 1,5 m djup bassäng bara för att känna hur det känns. Eller varför inte springa hundra meter på under 8 sekunder? Det skulle jag vilja prova. Det låter fan skoj. Men det är inte alltid man får ha roligt, nästan aldrig faktiskt, som nu tex. Jag har skittråkigt, därför slutar jag...
Presentation...
Ett tumör som bara irriterar och bultar på uppmärksamhet. När jag va liten kallade folk mig för en snäll pojke med stora ambitioner, det är jag inte. Har absolut inga ambitioner och snäll är nog det sista jag är. Jag är 197 cm lång och ganska muskulös. Jag är mytoman.
Lever på gränsen mellan svårt Tourettes syndrom och självutlösning.
Paradoxala lösningar är det bästa jag vet. Älskar att skjuta katter med luftgevär och begrava döda ugglor. Är du en meddelålders dam som gillar att ta hand om svårt förvirrade tumörer, slå till! Just nu på rea, säljer mig själv för en spottstyver, så jag har råd med knark, kondomer och en och annan tjärpastill. Jag är inte vacker, utan mer slentrial med långa ögon, levrad haka och hängiga läppar som vill bli bitna på. Jag har ett dåligt humör och älskar att bli slagen i alla former.
Jag är en hund utan tänder som morrar i ditt öra om natten och ylar klagosånger på dagarna. Jag gillar mogna kvinnor, är egentligen helt kravlös, menar, hur skulle jag kunna ställa krav på min partner? Men mogna kvinnor är också kravlösa och dom gillar att slå...Hårt...Jag gillar förvirrande sagor och haschnojjor, brännvin och cigariller. Jag är alkholist. Du gillar inte mig men kan tänka dig att styra mig till vansinne.
Jag önskar att du helst luktar lite illa och har mycket hår på kroppen, helst i ansiktet och runt naveln. Saknar min mor, hon dog i prostata cancer för över tio år sen. Min far var en transvestit, honom gillar jag inget vidare. Även ni kvinnor som tycker att jag är ful och äcklig får givetvis skriva några rader till mig, Jag är så ensam just nu. Skulle kunna tänka mig ett samlag lite då och då även min svullnande prostata oftas sätter stopp för den sortens av aktiviteter. Om du är den rätta så kan jag tänka mig att bjuda dig på en dagskryssning till Åland fram och tillbaka inklusive mat och ett glass rött....
Kom igen vi drar!
Det kanske är ett sätt att avreagera sig på? Blogga alltså. Så måste det vara. Iaf för mig. För jag hatar fan mycket. Som tex kaffe muggar med slogans på, trälinjaler, fimpar i ölburkar, skumpartyn, tribal-tattueringar, teorier, svensk byråkrati, osköna sängar, luftslott, kaffefläckar och så förståss kristendom. Inget ont mot religon, eller...hmm joo kanske. Men iaf kristna människor är helt och hållet värdelösa. Jag blir irriterad bara de försöker att öppna munnen. Iof, människor på bussar o tåg är juh inte heller speciellt attraktiva med sina pipskägg, näshår och sömn i ögonen. Inte för att jag är bättre själv på något vis, men folk är förjävliga på mornarna; luktar illa, halvruttet lixom, hänger med ögonen, ledsna, bittra och jävligt gråa. Kanske därför jag hatar mornar med...
Det va nån som sa en gång:
"Det går en man bredvid mig. Är det Frans den fattige, vars håla jag besökt? Nej han är mer, ty dagens hela glans står som en gloria kring hans panna krökt. Quo vadis? Frågan darrar i mitt sinne. Vart skall jag gå, då aftonen är inne? Snabbt stiger natten upp som sot ur brand, och jag är ensam i ett okänt land" Kom igen, vi drar!!!
Just det!
Varför?
Allvarligt talat, en blogg. Va i helvete, va fan tar det år mig lixom. Skit i det tänker jag spartanskt och hugger mig i ögat med en platt sten. Äh det kan väl vara en kul grejj att visa för katten. Så kom jag på, jag har juh ingen. Hmm jaja, jag antar att min o den här sidans relation kommer att smekas både med och mothårs, kanske till och med med kniv.
Ibland hoppas jag att isånt här inte fanns, då slapp man lixom tänka. Menar nu kommer jag säkert att fastna här minst två timmar om dagen o bara spy ur mig meningslös dynga och triviala allmosor, måla upp falska bilder och ljuga för mig själv. Jaja, men det kanske kan va skönt att dela med sig sina mongoloida tankebanor till folk som inte har något bättre för sig. Menar, patetiskt. Jag e fan patetisk. Ibland tror jag att jag hatar mig själv, fast på ett snyggt sätt.
Man kanske ska göra nåt konstruktivt med sitt liv ist, bygga broar eller föda upp svin. Äh det låter fan jobbigt, jag är en lat jävel som knappt orkar med morgon pissen. Och varför ska man hålla på med sånt när det redan finns människor i överflöd som viger sina surt förvärvade liv åt sånt skit. Jag vill andas luft, äta mat o dricka vatten. äh nu ljög jag, en bira eller två på lördagsdansen skulle juh inte skada. Konsekvent eller konservativt..Äh Fuck it! Jag somnar om...
