Fräs i Bitarna

Jag vann absolut ingenting i förrgår. Inte idag heller för den delen. Det suger. Min hylla ramlade ner igår, nu har jag bara fyra st hål i väggen...

Tänk va soft det skulle vara att komma ifrån ett okänt land, ett land som ingen känner till. Då skulle man kunna lura folk att där går minsan hundarna på händerna eller att karusellerna alltid går baklänges och att man måste smörja in sig i brinnande olja varje gång man ljuger. Det skulle vara underbart! Jag ljuger ganska ofta, fast det är nästan ingen som tror mig. Vet inte riktigt vad jag gör för fel. Som den gången jag försökte lura till mig ett öppet brev ifrån statsministern. Jag fick ett argt samtal ifrån nån fisig sekreterare som sa att jag va en bövel och hotade med att lägga på luren. Då gick jag hem o kedja fast mig själv i elementet som straff. Det va inte sådär jätte kul. Fast en gång vann jag faktiskt på lotto, men då trodde jag att jag hade ljugit för mig själv och gav lotten till min mamma. Hon e rik nu. Typiskt att det är alltid jag som ska gå på mina egna lögner.

Nää om man skulle ta o packa upp det där gamla windows office paketet som stått o skräpat 10 år i bokhyllan. Man kan säkert göra nåt fint av den. Eller kanske ge bort den i julklapp till sonen? Hmmm tål att tänkas på. Den passar juh iof så fint i hyllan. Tror jag låter den stå kvar.

Tid. Är det något som vi människor har skapat eller har det alltid funnits? Jag menar såklart vårat tidsperspektiv. Vad skulle hända om tiden försvann? Då skulle vi juh tex aldrig kunna komma försent till jobbet, sova för länge på dagarna eller fylla år. Det skulle kanske vara underbart. Skulle vi då leva i ett vaccum eller skulle allt flyta på iaf utan begränsningar? Jag skulle iaf aldrig vara trött. Jo nu ljög jag, för jag skulle stanna uppe alldeles för länge.

I mitt gamla pojkrum hade jag en affisch på en fet kvinna över min säng. Den va fin. Affischen alltså. Jag hade oxå en ljus-lila heltäckninsmatta på golvet, en svart bokhylla, några portionssnusar fast tryckta under sängen, och en grå liten tv. Jag tror jag ärvde rummet av min syster. Det känns iaf så när jag tänker tillbaka. Hon va nog en typisk syster med torkade blommor hängandes på spegelväggen, en rosa knapptelefon, billig parfym i bokhyllan, Chesney Hawks skivor på väggarna och ett vilt frosseri i diverse flick-tidningar. Men jag är inte säker. Det känns så iaf när jag tänker på den lila heltäckningsmattan.
Idag har jag oxå ett pojkrum, men nu har jag en dubbelsäng, ett skrivbord med några datorer på och en bokhylla, en såndär man köper på ikea som man monterar direkt på väggen, med diverse design lektyr, ett och annat samlat verk och några as-viktiga pärmar i. Det känns nästan som tiden står stilla. Fast iof så har jag ingen tv längre, den har min son fått.

Ibland känner jag att inte tiden räcker till, då vill jag bara skrika fraser ur Mats Wahl´s Vinterviken, skriva könsord på någons panna och bada naken. Det går för fort licksom, jag hinner inte med. Man börjar juh för fan bli gammal och det känns inte som jag har gjort jack med mitt liv. Fast det har jag juh. Men inte mycket konstruktivt. Har mest levt för dagen och skitit fullständigt i framtiden. Många kanske ser det som ett destruktivt levende, jag ser det som ett sett att andas på. Äh va fan fuck it. Nu ska jag gå o ta en sil. Piz